Allmän information

Studiernas mål och struktur

Målet med gymnasiestudierna är att du ska få en bred allmänbildning. Skolåret i gymnasiet är indelat i 5 perioder (men under det tredje året har man vanligtvis endast 3 perioder) och studierna är indelade i kurser. En kurs omfattar ca 35 timmar och en kurs kan gå under en period (vanligtvis 2+3 timmar per vecka) eller sträcka sig över två perioder (2 timmar per vecka under en period, 3 timmar per vecka under en annan). Kurserna indelas i obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser. De obligatoriska kurserna utgör drygt hälften av antalet kurser som ingår i din examen, och dessa utgör basen i dina studier, men med de fördjupade och tillämpade kurserna har du möjlighet att inrikta dina studier på ämnen som är intressanta för just dig. Förutom de obligatoriska kurserna bör du avlägga åtminstone 10 fördjupade nationella kurser. De tillämpade kurserna är frivilliga och de är vanligtvis skolans egna specifika kurser, men kan också vara kurser som avläggs i en annan skola.

Studietiden

Studietiden i ett gymnasium är 2-4 år. Enbart i undantagsfall kan rektorn bevilja dig förlängd studietid. För att få ett avgångsbetyg från gymnasiet bör du få ett slutvitsord i samtliga ämnen du läst. I gymnasiets studiemängd ingår minst 75 kurser.

Studietakten

Det vanliga är att man avlägger sina gymnasiestudier under tre år (5+5+3 perioder). Minimikursantalet är 75 kurser, så därför rekommenderar vi en takt på knappt 6 kurser per period (6*13 = 78 kurser). Den optimala studietakten är: 30 kurser/årskurs 1, 30 kurser/årskurs 2 och 18 kurser/årskurs 3. Om du väljer att läsa gymnasiekurserna på fyra år är studietakten något lugnare (obs – diskutera detta med studiehandledaren).

Kursval

I början av gymnasiet är man vanligtvis osäker på vad man vill fortsätta studera efter gymnasiet och det kan kännas svårt att göra kursvalen. Gruppledaren hjälper dig att komma i gång och studiehandledaren ger dig mer detaljerad information och vägleder dig under studiernas gång. Tillsammans med studiehandledaren gör du upp en studieplan som kan korrigeras och justeras flera gånger under gymnasietiden.

Du gör ditt preliminära kursval för det nya läsåret på våren och har möjlighet att justera det under den första skolveckan på det nya läsåret. Periodiseringen (se kursbrickan) är uppgjord på basen av de preliminära kursval som studerandena gjort under våren. Vad gäller de obligatoriska kurserna bör du välja om du vill läsa lång eller kort matematik, vilket obligatoriskt språk du väljer förutom det andra inhemska språket (vanligtvis engelska) och hur du ska fördela dina kurser i konstämnena, d.v.s. bildkonst och musik. I konstämnena bör du avlägga sammanlagt minst 3 kurser, så att du väljer åtminstone en kurs från vartdera ämne.

Kursbenämningarna följer de nationella rekommendationerna. För tydlighetens skull har alla obligatoriska kurser försetts med ett “o” framför kursnumret, t.ex. MOo1 (= Modersmål kurs 1, obligatorisk). De tillämpade kurserna har försetts med ett “t” framför kursnumret, medan de fördjupade kurserna enbart har kursnummer efter ämnesförkortningen, t.ex. TYB21 (Tyska B2, kurs 1).

De korta främmande språken (franska, spanska och tyska) är indelade i antingen B2- eller B3-nivå. B2 betyder att det är fråga om ett fortsättningsspråk som man vanligtvis läst i grundskolan. B3 är ett nybörjarspråk, men om du känner dig mycket osäker på det språk du läst i grundskolan kan du välja att läsa språket som B3. Spanska undervisas i vår skola enbart som ett nybörjarspråk. Ifall du valt tyska eller franska som B3-språk läser du först 2 kurser skilt i B3-gruppen för att sedan läsa de återstående kurserna med B2-gruppen (kurs 1-8). Om grupperna blir väldigt små kan de två nivåerna också slås ihop från början, så att man börjar från grunderna men med snabbare takt. Märk väl att provet i ett kort främmande språk i studentskrivningarna är det samma, oberoende om du läst språket som B3 eller B2.

Om du har valt att delta i en kurs måste du påbörja den och gå den till slut. Enbart i undantagsfall och efter diskussion med både ämneslärare och studiehandledare kan du få rätt att avbryta redan valda kurser. Mer information om de enskilda kurserna fås i kurslistan studieguiden och på vår hemsida.

Provvecka

Provveckan hålls vanligen under de åtta sista dagarna av varje period. Ifall man i någon kurs beslutar sig för att inte ha ett prov, hålls det normala lektioner den dagen då kursen är inprickad i provveckoschemat. Provveckoschemat går du igenom med din gruppledare före periodens slut och det finns även på Fronter och syns på Wilma. Den åttonde och sista dagen i provveckan är det obligatoriskt provutgivningstillfälle efter maten. Observera att provveckan i undantagsfall kan bestå av annat program på eftermiddagen, som är obligatoriskt för alla studerande. Information om dylikt specialprogram ges i god tid.

Provdagen är uppbyggd enligt följande: dagen inleds med en frågehalvtimme kl. 8.30-9 då du kan be om individuellt stöd av läraren. Därefter följer en provförberedande lektion i klass med obligatorisk närvaro, kl. 9.00-9.30. Provet börjar kl. 9.35 och avslutas 12.05. Du får tidigast avlägsna dig kl. 11.05. Du får inte lyssna på musik, läsa någon bok eller lämna upp provet mitt under provtillfället.

Grupphandledar-/ studiehandledningstimme

En 30 minuters lektion per vecka är schemalagd för grupphandledaren eller studiehandledaren. Denna lektion är obligatorisk för alla.

Studier i andra skolor

Det är möjligt att studera och avlägga kurser i andra skolor, hos andra utbildningsanordnare eller andra instanser. Kom ihåg att du alltid skall kontakta rektorn och/eller studiehandledaren innan du inleder studier utanför vår skola. Du kan inte få arbetsinsatser godkända som gymnasiekurser i efterhand. En utbytesperiod i någon annan andra stadiets skola ska alltid diskuteras med studiehandledaren före utbytet. Kontrollera kurserna och överväg noga nyttan med utbytet om du löper risk att bli mycket efter i dina studier. Det finns kanske andra mer lämpliga perioder för utbytet. Diskutera gärna med de ämneslärare som du skulle ha haft i Helsinge och se om du möjligtvis kunde tentera eller göra ett kompletterande arbete i någon av de kurser du går miste om p.g.a. utbytet.

Verksamhet utanför klass

Förutom de normala lektionerna ordnar vi kulturevenemang, studiebesök, fester, gästföreläsningar m.m., varav en del kan vara avgiftsbelagda. Dessa hör till gymnasiets utbildningsprogram och är därför obligatoriska för alla studeranden.

Studiestöd, skolresår

Studiepenning kan beviljas från månaden efter den då den studerande fyller 17 år. Föräldrarnas inkomster inverkar på stödets storlek. Ansökningsblanketter och information finns under adressen www.fpa.fi.


Studerande från Vanda, Helsingfors, Esbo som är under 17 år betalar barnbiljettpris för periodbiljett. När du snart fyller 17 får du en blankett i kansliet som berättigar dig till 50 % rabatt på vuxenbiljetten. Studerande (också under 17 år) från andra kommuner vars skolväg är minst 10 km är berättigade till skolresestöd om resekostnaderna med buss eller/och tåg överskrider 54 € i månaden. Du får blanketter och närmare information i kansliet.